Trygga arbetsvillkor, en sund arbetsmiljö, ersättning för övertid och resor, försäkringar ifall något händer och en trygg – och en bra pension när tiden är inne.
Orsaken till att vara med i facket och att arbeta på ett företag med kollektivavtal är många.
– Det är jätteviktigt med kollektivavtal och pensionen handlar ju trots allt även om uppehållen lön under arbetslivet som du har avstått för att få senare. Trots det är det upp till var och en att ha koll på att arbetsgivaren betalar in pensionen, säger Michael Benthin, Försäkringsansvarig på LO-anslutna Elektrikerna.
RÄKNA UT DIREKT: Så mycket pengar kan DU hämta ut
Kollektivavtal är en överenskommelse mellan fackförbund och arbetsgivare, och däri regleras nästan allt som rör den enskildes anställning.
Att en arbetsgivare skrivit på kollektivavtal är en garanti att arbetare ska få rätt lön, semesterersättning, övertidsersättning, sjuklön, försäkringsskydd, arbetstidsförkortning och avtalspension.
Gör stor skillnad
När det kommer till pension så blir den allmänna, statliga, pensionen – om du arbetar hela ditt liv – knappt 60 procent av din slutlön.
Det förutsätter så att du arbetat från dagen du fyller 20 år till dagen du fyller 67 år helt utan avbrott. För de flesta, som inte arbetar 47 år i sträck, blir procentsatsen mycket lägre.
Men om du arbetar på en arbetsplats som är ansluten till kollektivavtal, har din arbetsgivare betalat in pengar till din avtalspension. Det gör en stor skillnad när det är dags att lyfta pensionen.
– Så är det, men många som jag träffar vet inte så mycket om avtalspensionen eller så känner de till den men inte hur mycket de har rätt till eller hur de själva kontrollerar sin pension, säger Michael Benthin, försäkringsansvarig på Elektrikerna som bland annat arbetar med att informera om kollektivavtalet fördelar.
– Och det är superviktigt – speciellt för de yngre – att verkligen se till att arbetsgivarna betalar in rätt pension. Det ligger på varje anställdes bord att själva hålla koll – annars kan man gå miste om många tusenlappar på ålderns höst.
Fick hjälp av facket
Michael Benthin är ombudsman och har arbetat på Elektrikernas, eller Svenska elektrikerförbundet, sedan 2003. Innan det var Michael installationselektriker på ett företag i Mölndal.
– Jag har varit medlem i facket länge, det började när jag fick lärlingsjobb på Appelgrens i Mölndal. Redan första veckan fick jag en fråga från kollegorna om jag inte var med i facket – för det skulle man vara på jobbet. Så därför skrev jag in mig i fackklubben i företaget, alla som arbetade på företaget var medlemmar. Jag blev sedermera klubbordförande 1993 när jag bara var 23 år gammal. När den tidigare ordföranden gick i pension fick många frågan om att ta över men ingen ville, men när frågan kom till mig så tog jag på mig uppdraget för att få till en föryngring i klubben, Säger Michael.
Men har du själv någonsin fått hjälp via facket?
– Absolut. Den första gången jag fick hjälp var innan jag var medlem ens. Jag gick utbildningen ”Styr- och reglerteknik” men ville arbeta som elektriker. Då ringde jag till det lokala facket och berättade vad jag hade gjort och vilken utbildning jag hade. Och då fick jag vägledning hur jag skulle gå tillväga för att bli elektriker. Därefter börja jag som lärling, tror att jag fick 6 månader längre lärlingsutbildning, och på den vägen är det, säger Michael.
RÄKNA UT DIREKT: Kolla hur mycket pengar du kan få – skriv in din lön och räkna ut!
• Jag tjänar under 18 000 kronor
• Jag tjänar mellan 18-20 000 kronor
• Jag tjänar mellan 20-25 000 kronor
• Jag tjänar mer än 25 000 kronor
Har slagits av ointresset
Varför tycker du att det är viktigt med facket?
– Det viktigaste handlar om att det finns ett starkt kollektivavtal och att facket vill bibehålla kollektivavtalet.
Svenska elektrikerförbundet, som bildades 1906, är ett fackförbund inom LO och har omkring 20 000 aktiva medlemmar.
Förbundet organiserar anställda som arbetar med nästan allt inom el på den privata marknaden, såsom svagström, datanät, brandlarm, privata kraftverk, radio- och tv-reparationer, och service av vitvaror.
Likt många andra LO-anslutna fackförbund arbetar Elektrikerna mycket med att nå ut med information om alla fördelar ett kollektivavtal för med sig. Och något som Michael har slagits av är okunskapen – och ibland ointresset – när det gäller avtalspensionen.
”Var ute på byggen”
Alla anslutna LO-förbund har en avtalspension på minst 4,5 procent – pengar som arbetsgivaren ska betala in och som ska komma arbetarna till gagn när de ställer arbetsskorna på hyllan.
– Och det är inget nytt det här med att vi är ute och pratar om pensionen. Jag minns att jag redan 1998, då i samband med PPM, var ute på byggen och pratade om pension, säger Michael och minns.
– Men det är samma nu som då. Generellt är kunskapen om avtalspension dålig i hela landet. Ibland är det bara okunskap, ibland ovilja.
Förutom den avtalspensionen har Elektrikerna förhandlat och skapat utrymme för ytterligare 1,5 procent (som gäller från första intjänad krona) utöver de 4,5 ”LO-procenten”, som gäller från att man är 25 år.
– Så är det, man kan säga att vi avstod lite av löneutrymmet redan 2004 och vi har som fackförbund satt upp ett slutmål att alla medlemmar ska få 10 procent avtalspension. Vi har en bit kvar dit, men det är i alla fall målet i framtiden, förklarar Michael.
”Har koll på min avtalspension”
Michael, som tidigare arbetade som projektansvarig för avtalspensioner på Elektrikernas har själv undersökt hur företag som är anslutna till kollektivavtalet rapporterat – och missat att rapportera – in till avtalspensionen.
– Ja, och det har verkligen gett resultat. Vi kan bara kontrollera företag som har kollektivavtal och bara uppgifter från de fem senaste åren men där har vi hittat en hel den företag som inte betalt in till den där extrapensionen. Vi har även hittat företag som inte betalat in till 4,5:an, säger Michael.
Men vad ska man göra om man är osäker eller bara nyfiken på hur pensionen ser ut i dag?
– Ett bra sätt att börja är att kika på minpension.se där du kan få en samlad bild av hur pensionen ser ut. Där kan du också se analyser och göra prognoser inför framtiden. Jag tycker att det är speciellt viktigt för de yngre att kika där, det handlar ju trots allt om deras framtid och kan handla om många tusenlappar mer eller mindre i månaden när de går i pension, säger Michael.
– Sedan finns det en räknesnurra på vår hemsida – sef.se – där du kan räkna ut hur mycket du får i avtalspension och se varför det är så bra med kollektivavtal.
Hur är det med din egen avtalspension?
– Ja, det är ju upp till var och en att ha koll på att arbetsgivaren betalar in pensionen och rapporterar rätt lön så att allt blir korrekt. För oss elektriker ska vi alltid kolla att det finns två rader – en med 4,5 procentiga LO-pensionen och en rad för den 1,5-procentiga extrapensionen. Men jag lovar, jag har koll på min avtalspension, avslutar Michael Benthin, försäkringsansvarig på Elektrikerna.
RÄKNA UT DIREKT: Kolla hur mycket pengar du kan få – skriv in din lön och räkna ut!
• Jag tjänar under 18 000 kronor
• Jag tjänar mellan 18-20 000 kronor
• Jag tjänar mellan 20-25 000 kronor
• Jag tjänar mer än 25 000 kronor
